Från centralen till Hornstull

Själva poängen med min blogg håller på att rämna. Jag ser nämligen inte längre något motsägelsefullt mellan Stockholm och Jämtland. Det går att kombinera de båda världarna och Östersund är mitt hem. Det hindrar dock inte alla nostalgiska känslor jag fick den gångna veckan som jag tillbringat på kurs i sthlm. Jag avslutade veckan med en lång promenad genom hela stan bort till Hornstull, där jag inte längre stod ut med slasket utan satte mig på t-banan. Det finns inte en gata, knappast ett café som jag inte någon gång besökt på söder. Babysalsa med alla tre barnen, caféet där A skrek så mycket att jag fick gå vidare, sushistället där H förnöjsamt knaprade på smörgåsrån, parken där E vid ett års ålder dansade i regnbågskläder och kvinnomärken i väntan på pride, huset där min gamla kursare en gång hade klassfest osv osv. Roligast var ändå att träffa en av min första stockholmskompisar Lotta med familj, hade det inte varit för hennes stora barn kändes det som att vi sågs i går, trots att det var fyra år sedan sist.
Trots ett rolig vecka i Stockholm, var det med glädje jag steg av tåget i går morse till strålande solsken och gnistrande snö. Den här tiden på året kan det inte finnas en bättre plats på jorden än Jämtland.