Relativa risker?

För tva cykelnördar som jag och framför allt lievertjen, är Amsterdam en dröm. Här finns breda cykelvägar i bada riktningar, företräde för cyklister (bilar och fotgängare maste stanna för cyklister) och mängder av häftiga cyklar och cykelsitsar, lador och väskor för transport av barn och varor. Vi har tagit seden dit vi kommit och kör utan hjälm, utom lille H som husets enda hjälm passar till. Hemma skulle barnen aldrig ens cykla till skolan utan hjälm, här cyklar de ända inne i centrala Amsterdam utan hjälmar. Märkligt nog tänker vi inte ens pa det. Alla andra klarar sig ju bra, varför skulle inte vi göra det? Hemma använder även jag och lievertjen hjälm när vi cyklar, här skulle vi nog ses som mycket konstiga om vi kom cyklandes med hjälmar pa huvudet.

Det är nyttigt att fa perspektiv pa sina värderingar och vanor ibland. Jag har ofta fascinerats av mina franska vänners tro pa att allt kommer att ga bra och nagon slags accepterande av ödet, gar det inte bra sa var det väl kanske meningen.

Svenskar är nog extremt riskmedvetna. Som smabarnsförälder har jag ofta irriterat mig pa andra föräldrar (svenska förstas) som envisas med att köpa resesängar (de väger ju massor, är allt annat än resevänliga) och resevagnar, släpa med svensk välling och svenska barnmatsburkar till arsgamla barn till och med till andra EU-länder, bara för en ynka chartervecka. Som om inte barn skulle kunna sova pa en madrass pa golvet, äta spansk omelett eller italienska druvor och för en gangs skull slippa de där enorma flaskorna med svensk järnberikad mjölblandning, som bara tar aptiten fran den riktiga maten. Vad är det värsta som kan hända? Magsjuka möjligen, men det kan de fa hemma ocksa. Svenska barn svälter inte ihjäl av att vara utan välling en vecka, tvärtom kanske det lär dem att fa smak för nagot annat än mjölmat i framtiden. När E var liten bytte vi bostad och hamnade i centrala Boston, varifran vi gjorde utflykter till NY mm. Pa den tiden var det fortfarande inte sa vanligt med annat än pizza och grekiskt som hämtmat i Stockholm, men i Boston och NY fanns allt. Lilla E hängde med och fick prova mat fran världens olika kök. Det hade varit en skymf mot henne att ge henne mosad okryddad fiskgryta fran Findus. Hon är fortfarande en gourmet av stora matt.

Men, vi har alla vara principer. Lievelingens holländska faster ringde för en stund sedan för att bjuda oss pa släktträff och kommenterade att det ju inte fanns nagra bilbarnstolar att erbjuda oss och hon visste ju hur noga vi var med det där, sa hur skulle vi nu arrangera det hela? Jag lugnade bade henne och mig själv med att barnen ju är rätt sa stora nu, sa bara det finns bilbälten är vi nöjda.

Tycker nog ända att cykelhjälm och bilstol tillhör en annan dimension av säkerhet än svensk barnmat pa charterresa i Spanien.