Stockholm i mitt hjärta

Just hemkommen efter fem hela dagar i mitt Stockholm, känns det rätt okej att återvända till Jämtland. Trots regn gav Stockholm precis allt jag behövde: intressanta föredrag och roliga samtal med nätverkskompisar, besök på regeringskansliet (där vill jag jobba en dag), middag med gamla hudikvänner samt shopping, teater och museum under en hel helg med min gamla bästis från gymnasiet. I ärlighetens namn hade jag aldrig så roligt när jag bodde i Stockholm och jag vet att där finns en vardag som består av trängsel i tunnelbanan i stället för en uppfriskande promenad, regn i stället för snö och snäsiga stockholmare istället för välvilliga jämtar. Det känns skumt att vara i en stad som fortfarande känns som mitt hem, utan att längre höra hemma där. Kommer jag att känna likadant för Östersund när jag flyttat härifrån?